Data i sig är inte tillräckligt – verkningsfullheten beror på hur informationen används

Blogg Skrivet 24.5.2026
Inom social- och hälsovården finns ett seglivat antagande att om bara uppgifter registreras och informationen sätts i rörelse så är den automatiskt verkningsfull. Erfarenheten visar dock något annat. Enbart data i sig förändrar inte verksamheten. Data förbättrar inte heller servicen om man inte genuint utnyttjar dem. Dock är det nödvändigt med data om vi vill ha verkningsfulla och effektiva tjänster.
Kirjoittajasta ei ole saatavilla kuvaa.
Arto Vuori ja Pirjo Vuorikallas

Arto Vuori, direktör för informationstjänster, FPA.

Pirjo Vuorikallas, utvecklingschef för Kanta-tjänsterna, FPA.

Den utredning som vi gjort för välfärdsområdenas ledning och experter bekräftar denna uppfattning. Det mest centrala problemet av alla är inte längre en brist på information, även om det fortsättningsvis förekommer dataluckor, utan det bristfälliga utnyttjandet av informationen i social- och hälsovårdens vardag och beslutsfattande. De mer än 40 experter som deltagit i utredningen beskrev samma fenomen: de nationella lösningarna bör vara mer verkningsfulla och bättre inriktade och rollfördelningen tydligare. Utnyttjandet av informationen har en central ställning här.

Inglasade balkonger.

Kanta-tjänsterna har en väldig potential

Kanta-tjänsterna har en unik roll inom den helhet som social- och hälsovården utgör. Det är den enda plattformen i Finland som samlar användningen av tjänster över organisationsgränserna och förmedlar information till yrkespersoner, allmänheten och forskare. Potentialen är obestridlig. Kanta-tjänsterna utnyttjas dock ännu inte fullt ut.

Orsakerna till detta är inte i första hand tekniska, utan funktionella och delvis också legislativa. Informationen uppkommer och den rör sig, men den förädlas inte systematiskt till stöd för t.ex. beslutsfattandet eller den artificiella intelligens som utvecklas. Utnyttjandet av uppgifterna i Kanta-tjänsterna knyts inte heller till lokala verksamhetsmodeller. På så sätt förblir data en lösryckt resurs, även om de skulle ha ett avsevärt värde.

I Kanta-tjänsterna har det under 15 års tid samlats en exceptionellt omfattande och värdefull informationsresurs. Kanta-tjänsternas styrka ligger i att de är så täckande: de omfattar hela Finland och alla kundgrupper, oavsett plats och sektor. Det här skapar en särskild möjlighet till informationsledning av välfärdsområdena samt för att styrning och uppföljning av och forskning om hela det offentliga och privata systemet. 

I den kommande lagstiftningen lönar det sig att satsa på att Kanta-tjänsternas information ska kunna utnyttjas bättre. På så sätt ger redan gjorda investeringar större nytta.

Inga data utan process

Den mest centrala observationen i kartläggningen kan sammanfattas i en simpel tanke: inga data utan process. Information är bara värdefull när den används och dess kvalitet kontinuerligt förbättras. Det lönar sig inte att producera data för säkerhets skull, utan det behövs ett identifierat behov.
 
Välfärdsområdena lyfte också fram en viktig kritisk observation. Reformer blir alltför ofta inte slutförda. Man kanske beskriver verksamhetsmodellerna, men genomförandet blir bristfälligt och de gamla verksamhetssätten fortsätter vid sidan av de nya. Det här orsakar en splittrad situation. Systemen utvecklas, men arbetet förändras inte i samma takt.

Artificiell intelligens och prognostisering nya utvecklingsobjekt?

Baserat på utredningen upplevs Kanta-tjänsterna som genuint nyttiga och man vill fortsätta att utveckla dem. Samtidigt är många utmaningar bekanta.

Respondenterna efterlyser ett bättre inriktat och mer verkningsfullt agerande. Lagstiftningen, den nationella utvecklingen och välfärdsområdenas egna utvecklingsområde måste vara bättre synkroniserade än i nuläget. Dessutom behövs gemensamma standarder, spelregler och klara tillvägagångssätt med hjälp av vilka införandena slutförs.

Informationsanvändningen måste drivas längre så att man i stället för enskilda servicehändelser kan skapa sig en bild av kundens helhetssituation. 

Som centrala nya uppslag i utredningen framträdde artificiell intelligens och utnyttjandet av Kanta-tjänsterna i prognostiseringen. Att komprimera uppgifterna i Kanta-tjänsterna med hjälp av artificiell intelligens kunde ge yrkespersonerna snabb och enhetlig tillgång till väsentlig information. Likaså att utnyttja Kanta-tjänsterna för prognostisering kunde hjälpa oss att identifiera risker och behov i tid samt att rikta tjänsterna dit där de har den största effekten.

Att identifiera överlappande studier och tjänster samt att rikta resurserna till de mest verkningsfulla åtgärderna är centrala faktorer när man bygger ett hållbart social- och hälsovårdssystem. En kostnadseffektiv verksamhet förutsätter att informationen utnyttjas.

Mot ett mer verkningsfullt agerande

En av de experter som deltog i kartläggningen sammanfattade situationen träffsäkert: “Mer verkningsfullhet, mindre onödigt jobb”. Det här ett bra rättesnöre även framöver.

Vi har alla förutsättningar för att göra Kanta-tjänsterna till en mer fullvärdig del av en mer högklassig vård samt forskning och beslutsfattande med genomslag. När man utnyttjar data förenhetligas verksamhetsmodellerna och rollerna blir tydliga, nyttan av den nationella utvecklingen realiseras fullt ut i hela systemet.

Vi fortsätter diskussionen kring utredningen under sommaren på vårt LinkedIn-konto. Ta och följ Kanta-tjänsternas konto (linkedin.com)(öppnas i ett nytt fönster) och delta i diskussionen!

Bekanta dig med ​​​​​utredningen om den nationella utvecklingens möjligheter till stöd för välfärdsområdena (ppt, på finska)(öppnas i ett nytt fönster).

Utredningen genomfördes i samarbete med Sotemuotoilu Oy. Målgruppen var representanter för välfärdsområdena och påverkare inom social- och hälsovården. Materialet har samlats in genom intervjuer, verkstäder och enkäter. Föremål för granskningen var särskilt de utvecklingsteman som ännu inte ingår i den nuvarande Kanta-färdplanen (pdf, på finska)(öppnas i ett nytt fönster).