Innehållspresentatör

Konstantin Hyppönen utvecklar digitala hälsotjänster för oss alla – Omakanta och Coronablinkern är bägge populära

Blogg - Medborgare Skrivet 14.09.2020 Alla bloggar

Vi har alla förutsättningar att bli världsbäst på digitala hälsotjänster, säger Konstantin Hyppönen, huvudarkitekt för Kanta-tjänsterna.

Vi befinner oss i början av september och cirka var tredje finländare har redan laddat ner Coronablinkern till sin telefon.

– Den finländska karaktären framträder tydligt just här. Vi är duktiga på att ta i bruk nya digitala tjänster – i synnerhet när det gäller mobilbaserade tjänster som kan användas för att påverka samhället. Samma fenomen ha observerats när det gäller Mina Kanta-sidor, säger Kanta-tjänsternas huvudarkitekt Konstantin Hyppönen, som jobbar på FPA. 

Konstantin Hyppönen

Hyppönen har under våren och sommaren deltagit i utvecklandet av Coronablinkern tillsammans med THL och andra organisationer. Den otroliga mängden nerladdningar under de första dygnen överraskade också Hyppönen.

– Finländarna har verkligen tagit vara på den här möjligheten. Det finns naturligtvis inte ännu några bevis på Coronablinkerns effekt i praktiken, men enligt kalkylmodellerna kan appen bidra till att kontrollera coronavirusläget. 

Jobbar för internationell samverkan

Hyppönen började jobba på FPA år 2011. Redan hans allra första arbetsuppgift gällde att utveckla ett gränsöverskridande recept. 

– Jag undersöker det som finns under motorhuven, dvs. det tekniska utförandet, men också standarderna.

Framförallt är Hyppönen känd för sitt pionjärarbete för att främja internationell kompatibilitet.

– Jag jobbar med stora helheter och alla mina arbetsuppgifter har också en internationell sida. Arbetet med det gränsöverskridande receptet har framskridit väl. Finland har fungerat som ett modelland för internationell kompatibilitet, säger Hyppönen.

Också i samband med corona-applikationen har Hyppönen deltagit i arbete på EU-nivå.

– Många länder jobbar med corona-appar och inom eHealth-nätverket har vi funderat på om vi kunde få dessa appar att samverka på ett smart sätt. Väldigt snabbt nådde vi enighet om hur de olika ländernas appar borde samverka. 

Väldigt snabbt nådde vi enighet om hur de olika ländernas appar borde samverka. 

Hyppönen berättar att det första skedet nu pågår och att de första länderna snart ska ha kompatibla appar.

– För Finlands del krävs ännu ändringar i lagstiftningen. Förhoppningsvis kan de också göras tillräckligt snabbt. Det här är ändå en viktig sak.

Utvecklingen av den nationella läkemedelslistan går framåt

Under de senaste åren har Kanta-tjänsternas huvudarkitekt jobbat allt mer med planeringen av det nya läkemedelssystemet. Med hjälp av nationella läkemedelslistan kommer alla att se en sammanfattning av sina läkemedel, och yrkespersoner får tillgång till samma information.

– Vi jobbar med att starta upp en nationell läkemedelslista och förbättra det nuvarande elektroniska receptet, berättar Hyppönen. 

Hyppönen och hans kolleger funderar också på hur patientdata kunde organiseras och klassificeras på ett bättre sätt: hur vårdhelheterna bättre kan identifieras och de enskilda besöken visas.

– Just nu visas kanske inte alla patientbesök som en separat anteckning och ibland är det svårt att hitta uppgifter. Målet är också att man lätt ska hitta en sammanfattning av uppgifterna i standardformat på Mina Kanta-sidor, till exempel under resor.

Vilken är den största arbetsmotivationen för Hyppönen?

– Vi utvecklar tjänster som ökar välbefinnandet för alla finländare och inte enbart för något specifik grupp. Det är också kostnadseffektivt att skapa tjänster på nationell nivå – men naturligtvis behövs också regionala tjänster.

Vi utvecklar tjänster som ökar välbefinnandet för alla finländare och inte enbart för något specifik grupp.

Utländska diskussioner inspirerar också Hyppönen.

– Utomlands märker man ofta att allting fungerar bra i Finland, å andra sidan kan man också få idéer för hur saker kunde göras ännu bättre.
Hyppönen har en vision och han utmanar alla att ta del av den.

– Svenskarna har som mål att Sverige år 2025 ska vara bäst inom digitala hälsotjänster. Jag är inte ute efter någon landskamp mellan Finland och Sverige, men jag hoppas att vi kan utmana vårt grannland. Vi håller ändå på med samma utvecklingsarbete. I Sverige har nationella läkemedelslistan lyfts upp till ett spetsprojekt – de har förvisso en större budget till sitt förfogande. 

Målet är en ännu starkare kundorientering

Kanta-tjänsterna fyllde tio år i våras. Hyppönen har snart också jobbat tio år på FPA. Han är inspirerad av det intressanta arbetet.

– Många kanske tänker att man främst jobbar med förmåner på FPA. FPA har ändå en stor IT-personal och god infrastruktur, beredskap och processer för att utveckla saker. Det här är en av orsakerna till att vi som första land i Europa, tillsammans med Estland, kunde införa en hälsovårdstjänst som överskrider statsgränserna.

Samtidigt vill Hyppönen utmana sina kollegor på FPA. 

– Jag hoppas att vi kan bli ännu mer kundorienterade. Att vi kan bli bättre på att identifiera kundernas outtalade önskemål och göra dem delaktiga i vårt utvecklingsarbete. Vi skulle kunna intervjua kunderna och i högre grad utnyttja redskap för och visualiseringar av tjänsteutformningen. Till exempel när man tänker på patientens aktuella läkemedelsbehandling – hur kan den bäst presenteras i visuellt format?