Samarbete

Välfärdsområdena och den övriga offentliga social- och hälsovården, privata tjänstetillhandahållare samt apoteken ansvarar för att de informationssystem som de använder är kompatibla med Kanta-tjänsterna. Aktörerna ansvarar också för ibruktagandet av Kanta-tjänsterna i sina egna organisationer. Ibruktaganden planeras i samarbete med datasystemleverantörerna.

Ett smidigt samarbete med välfärdsområdena och andra organisationer inom social- och hälsovården är nödvändigt för utvecklingen av Kanta-tjänsterna. I nätverk och vid möten delar man aktuell information, behandlar frågor som regionerna lyft fram och får värdefulla synpunkter som stöd för utvecklingen av tjänsterna.

Praktiskt samarbete:

• Möten enligt välfärdsområde: egna evenemang för hälso- och sjukvården och socialvården. För varje välfärdsområde har en kontaktperson utsetts i Kanta-tjänsterna. 
• Beredning av utvecklingen av Kanta-tjänsterna och färdplanen i samarbete med välfärdsområdena i årliga workshoppar.
• Samarbetsmöten kring huvuddatasystemen, där alltid systemleverantören, välfärdsområdena som använder systemet i fråga, FPA och THL deltar (s.k. fyrklövermöte). 
• Utbildningar och evenemang som Kanta ordnar för social- och hälsovården.

I Finland används flera olika patient- och klientdatasystem. Systemleverantörerna implementerar sina system så att de är kompatibla med Kanta-tjänsterna. 

Samarbetet med systemleverantörerna säkerställer att klient- och patientdatasystemen i anslutning till Kanta-tjänsterna fungerar smidigt och enhetligt. I samarbetet behandlas den kommande utvecklingen, funktionerna och praktiska frågor i anslutning till införandet. 

Praktiskt samarbete:

• Samarbetsmöten för leverantörer av patient-, klient- och apotekssystem.
• Bilaterala möten där man granskar systemspecifika behov och lösningar.
• Samarbetsmöten kring huvuddatasystemen, där alltid systemleverantören, välfärdsområdena som använder systemet i fråga, FPA och THL deltar (s.k. fyrklövermöte).
• Kommentarer om tekniska specifikationer, dialog kring samtestning och certifiering samt workshoppar där funktionerna utvecklas.

I utvecklingen av Kanta-tjänsterna beaktas användarnas erfarenheter. Kanta utvecklas med hjälp av servicedesign, kundorienterat och i växelverkan med användarna. 

Kantas tvååriga organisationspanel är ett viktigt forum för att ta del av olika användargruppers behov, och där representanter för medborgarorganisationerna kan påverka utvecklingen av Kanta-tjänsterna. 
 
Organisationspanelen samlar in erfarenheter och observationer samt producerar information som stöd för utvecklingen av Kanta-tjänsterna. Det är en utmärkt möjlighet att påverka utvecklingen av Kanta-tjänsterna. Via panelen distribueras också aktuell information om hur Kanta-tjänsterna utvecklas.
 
Bland annat deltar flera patientorganisationer och intressebevakningsorganisationer för olika befolkningsgrupper såsom äldre, unga och personer med funktionsnedsättning. Under mandatperioden 2026–2027 ingår 20 organisationer i panelen och den sammanträder två gånger per år.
 
Den nuvarande organisationspanelens mandatperiod varar till slutet av år 2027. Vi informerar på vår webbplats och i våra kanaler i sociala medier när deltagare söks för organisationspanelens nästa mandatperiod.

Kanta-tjänsternas ledning och experter för dialog med beslutsfattarna och ministerierna och erbjuder olika arbetsgrupper sin sakkunskap. Genom arbetet med samhällsrelationer vill man säkerställa att Kanta-tjänsterna utvecklas och att den nytta de erbjuder kan utnyttjas effektivt av samhället.  FPA arbetar aktivt med samhällsrelationer i anslutning till Kanta-tjänsterna och digitaliseringen.

Uppgifter som sparats i Kanta-tjänsterna kan också utnyttjas för så kallad sekundär användning, till exempel för forskning och kunskapsbaserad ledning. FPA kan förädla de uppgifter som sparats i Kanta till en form som är lättare att använda och skicka uppgifterna till aktörer som har lagstadgad rätt till information. Dessutom utvecklar FPA kunskapsunderlaget till olika informationsprodukter, såsom rapporter, statistik och indikatorer.

FPA deltar dessutom aktivt i myndighetssamarbetet för informationshantering inom social- och hälsovården som samordnas av SHM. Inom samarbetet samordnas olika myndigheters utvecklingsprojekt och informationens rörlighet och interoperabilitet säkerställs. FPA deltar i styr- och uppföljningsgrupperna samt deltar på begäran i olika aktörers beredning, uppföljning och evenemang inom social- och hälsovårdens informationshantering. 

Kanta deltar i internationella samarbetsnätverk och EU-projekt som främjar en smidig och säker rörlighet av hälsodata i Europa.

EHDS-förordningen är en EU-förordning som ger medborgarna bättre möjligheter att hantera sina egna hälsodata och hälso- och sjukvårdspersonal tillgång till patientuppgifter oberoende av vård- och bosättningsland. Kanta deltar i beredningen av verkställandet av EHDS-förordningen i projekten i anslutning till den. 

Xt-EHR

Inom projektet förbereder man sig på kraven i den europeiska EHDS-lagstiftningen vid primär användning av hälsodata. Målet med projektet är att effektivisera samarbetet mellan EU-medlemsstaterna så att patientuppgifterna blir interoperabla och det är smidigt och säkert att förmedla hälsodata mellan länderna.

Projektet MyHealth@MyHands

Målet med projektet MyHealth@MyHands är att främja rörligheten för hälsodata och förbättra kontinuiteten i vården och patientsäkerheten i Europa. Som en del av genomförandet av EHDS utvecklas medborgarnas möjligheter att hantera sina egna hälsodata.

FLaRes 

Inom projektet FLaReS utvidgas de gränsöverskridande europeiska tjänsterna till att även omfatta laboratorieuppgifter.

MaCoDeExSe

Inom projektet MaCoDeExSe utvecklas och upprätthålls gränsöverskridande tjänster som används i Finland, såsom elektroniska recept och patientöversikt.

FPA ansvarar för den praktiska utvecklingen och upprätthållandet av Kanta-tjänsterna. FPA samordnar och stöder tjänstetillhandahållarna i införandet av Kanta-tjänsterna, ordnar evenemang och utbildningar i anslutning till införandet samt informerar kunder och intressentgrupper aktivt.  

FPA sköter det tekniska genomförandet av Kanta-tjänsterna, de tekniska specifikationerna, informationssystemarkitekturen, kundstödet samt produktionen av funktionella specifikationer för system som ansluts till Kanta-tjänsterna. FPA ansvarar också för samtestningen och det tekniska genomförandet av kodtjänsten.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för den operativa planeringen av Kanta-tjänsterna och stöder de funktionella förändringar som är förknippade med ibruktagandet av tjänsterna.

THL deltar i ibruktagandet som expert på social- och hälsovårdens innehåll och verksamhetsmodeller. Institutet stöder och utbildar yrkespersonal inom social- och hälsovården till exempel i hur uppgifter ska registreras i de egna klient- och patientdatasystemen.

THL ansvarar för de väsentliga kraven på Kanta-tjänsterna och informationssystemen som ska anslutas till dem och för upprätthållandet av dem, inklusive bestämmelser om väsentliga funktioner och väsentliga krav på informationssäkerhet.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) ansvarar för den allmänna strategiska styrningen och finansieringen av Kanta-tjänsterna.

SHM ansvarar för att fastställa målen och utvecklingsvägen för informationshanteringen inom social- och hälsovården och för Kanta-tjänsterna samt följer upp resultaten. SHM sköter samarbetet med kunder och intressentgrupper på strategisk nivå samt bereder lagstiftning om Kanta-tjänsterna.

Tillstånds- och tillsynsverket upprätthåller centralregistren över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (Terhikki- och Suosikki-registren) och vissa kodsystem. Uppgifterna i registren behövs i social- och hälsovårdens riksomfattande datasystem.

Tillstånds- och tillsynsverket övervakar också att de väsentliga kraven på informationssystem avsedda för behandling av klientuppgifter inom socialvården och patientuppgifter inom hälso- och sjukvården uppfylls.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) ansvarar för identifierings- och certifikattjänsterna för informationssystemtjänsterna.

Personer som använder informationssystemen, arkivtjänsterna och det elektroniska receptsystemet måste kunna identifieras och verifieras på ett tillförlitligt sätt. Handlingar och recept måste i sin tur kunna undertecknas elektroniskt. Identifieringen av personer och den elektroniska underskriften genomförs med hjälp av MDB:s certifikattjänster och verksamhetsenheternas hantering av användarrättigheter.