Läkemedelsdatabasen: Enhetlig läkemedelsinformation underlättar förskrivningen av läkemedel

Läkemedelsdatabasen i FPA:s Kanta-tjänster är en tjänst som är avsedd för yrkesutbildade personer och innehåller aktuell information om läkemedel. Läkemedelsdatabasen innehåller information som behövs för förskrivningen och expedieringen av läkemedel. Utöver basuppgifter om läkemedlet innehåller databasen också uppgifter om bland annat priset på och ersättningen för läkemedel samt om sinsemellan utbytbara läkemedel.

”I Läkemedelsdatabasen finns förutom uppgifter om läkemedel som kräver försäljningstillstånd också uppgifter om preparat med temporärt specialtillstånd samt om ersättningsgilla salvbaser och kliniska näringspreparat”, tillägger Katriina Köli som är kundrelationsansvarig på Läkemedelsdatabasen.

Alla hälso- och sjukvårdsenheter samt apotek kan använda uppgifterna i Läkemedelsdatabasen. Tjänsten produceras och underhålls av FPA. Informationen i Läkemedelsdatabasen kommer från olika källor: Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea), Läkemedelsprisnämnden (Hila) och FPA, medan prisuppgifterna om läkemedel kommer från läkemedelsföretagen. Teknisk administratör för Läkemedelsdatabasen är Lääketietokeskus Oy (Läkemedelsinformationscentralen).

Vilka är fördelarna med Läkemedelsdatabasen?

Läkemedelsdatabasen togs i bruk 2010 samtidigt med det elektroniska receptet. Tidigare förekom  läkemedelsregister av mycket varierande omfattning inom hälso- och sjukvården, och informationen i dem kunde delvis också vara föråldrad. Vid övergången till det elektroniska receptet insåg man att det behövs en nationell läkemedelsdatabas för att alla ska ha tillgång till uppdaterad och enhetlig läkemedelsinformation.

”Databasen ska uppdateras två gånger i månaden, den 1 och 15 varje månad. Inom hälso- och sjukvården förekommer det visserligen fortfarande då och då att Läkemedelsdatabasen inte har uppdaterats. Då kan det hända att en läkare skriver ut ett preparat som inte längre finns på marknaden, eller också undrar läkaren varför ett nytt läkemedel inte syns i patientdatasystemet”, säger Köli.

Läkemedelsdatabasen ger också möjlighet att spara läkemedelsinformation i strukturell form på recepten. När all läkemedelsinformation är tillgänglig i enhetlig form kan man till exempel programmatiskt kontrollera om en patient har mediciner som överlappar varandra eller inte passar ihop.

Läkemedelsdatabasen 2020 – vad nytt?

Läkemedelsdatabasen utvecklas systematiskt och nästa etapp kommer 2020. Då är det meningen att ändra hela Läkemedelsdatabasens uppbyggnad.

”Tanken är att minska upprepningarna. Databasen läggs om så att den får skilda nivåer för förpackningar, preparat och läkemedel. I den nuvarande databasen upprepas till exempel informationen om ett preparat för varje förpackningsstorlek av samma preparat. Databasen kommer också att innehålla ny information, till exempel om långvarigare störningar i tillgången till läkemedel, något som länge efterlysts.”

Informationen ska också bli ännu mer strukturerad och samtidigt tar man i bruk nya kodverk för att förbättra informationens kvalitet och användbarhet. Vid utvecklingen av Läkemedelsdatabasen strävar man också efter att i fortsättningen i allt högre grad tillämpa internationella standarder och kodverk.

Vad göra om ett läkemedelspreparat inte syns i patientdatasystemet?

• Läkemedelsdatabasen ska uppdateras den 1 och 15 varje månad. Orsaken till att ett preparat saknas är oftast att uppdateringen av databasen har misslyckats vid den egna enheten. 
• I FPA:s söktjänst för läkemedel kan man alltid kontrollera om läkemedelssortimentet är det samma som i det egna systemet: https://www.kela.fi/laakehaku
• Om man misstänker att informationen inte visas korrekt i det egna systemet ska man kontakta den egna enhetens datasupport.