Ett enhetligt kunskapsunderlag för att utveckla socialservicen
Klientdataarkivet för socialvården inom Kanta-tjänsterna samlar klientuppgifter i ett centraliserat arkiv för hela landet. Ett enhetligt kunskapsunderlag är nyckeln till högklassig informationsledning.
Klientdataarkivet för socialvården inom Kanta-tjänsterna togs i bruk 2018, och under 2019 kommer allt flera socialvårdsorganisationer att ansluta sig till tjänsten. Det landsomfattande arkivet gör det möjligt att få tillgång till och utnyttja klientuppgifter oberoende av verksamhetsställe. Arkivet förenhetligar också dokumentationen av klientuppgifter inom socialvården.
”Hittills har alla aktörer till stor del dokumenterat klientuppgifter på sitt eget sätt, och därför har vi inte kunnat jämföra olika aktörers agerande. När Kanta-tjänsterna nu införs även inom socialvården, styrs aktörerna att sköta dokumentationen av klientarbetet så enhetligt som möjligt i hela Finland”, säger specialsakkunnig Mikko Huovila från social- och hälsovårdsministeriet.
De klientuppgifter som dokumenteras inom socialvården är en viktig källa när socialservicen utvecklas. I klientarbetet uppkommer varje dag en enorm mängd information, utifrån vilken ledningen borde kunna fatta bättre beslut. Ett enhetligt kunskapsunderlag skapar också förutsättningar för bättre informationsledning.
Det primära syftet med införandet av Klientdataarkivet för socialvården, förenhetligandet av klientuppgifterna och därigenom bättre informationsledning är att erbjuda högklassig service som motsvarar klientens behov.
”Med ett centraliserat arkiv kan de uppgifter som dokumenteras i klientarbetet utnyttjas på ett helt annat sätt för att planera, styra och följa socialservicen. Ju mera information från olika organisationer som fås in i arkivet, desto bättre möjligheter har vi att producera kunskap med vars hjälp servicen kan utvecklas och resurserna inriktas i enlighet med klienternas behov. Det är också vår förhoppning att införandet av Kanta-tjänsterna framskrider i rask takt för socialservicens del”, konstaterar utvecklingschef Riikka Väyrynen från Institutet för hälsa och välfärd.
Jämförbar information stödjer utvärderingen av socialservicen
I samband med införandet av Klientdataarkivet för socialvården uppdaterar organisationerna sitt dokumentationssätt, och till exempel vissa saker ska dokumenteras enligt nationella klassificeringar. I praktiken betyder detta att i framtiden används samma dokumentstrukturer för att dokumentera klientuppgifter inom alla socialvårdsorganisationer – såväl offentliga som privata. Enhetlig dokumentationspraxis inte bara underlättar ordnandet av service för klienterna när de byter ort, utan gör det också möjligt att samla in jämförbar information.
”Informationen används till exempel för att utvärdera servicesystemet och styra den framtida inriktningen av socialservicen. Lagstiftningen åter sätter gränser för sekundärt utnyttjande av klientuppgifter, såsom nationell statistik, uppföljning och forskning samt naturligtvis informationsledning”, förtydligar Riikka Väyrynen.
Stor förändring, stor nytta
Så omfattande och enhetlig information som möjligt ger ledningen ett högklassigt verktyg som stöd för beslutsfattandet. Ett tydligt kunskapsunderlag är till nytta när man ska fundera på vad som riktigt händer inom socialservicen: Är servicen lyckad? Hur ändamålsenliga är den? Hur mycket pengar går åt till vad när servicen ordnas? Hur kunde kvaliteten på servicen förbättras?
”Man måste emellertid komma ihåg att det är fråga om en verkligt stor förändring. För hela socialsektorn innebär det en stor ansträngning att börja arbeta enligt likadana informationshanteringsprinciper. Förändringen kommer inte att genomföras på ett par år. Många av socialvårdens utmaningar gäller uttryckligen informationsledningen, eftersom vi inte har tillräckligt med verklig information om servicens kvalitet. Genom att satsa på dessa saker har vi möjlighet att ta tag i bristerna”, säger Mikko Huovila.
Det primära syftet med införandet av Klientdataarkivet för socialvården, förenhetligandet av klientuppgifterna och därigenom bättre informationsledning är att erbjuda högklassig service som motsvarar klientens behov.
”Om det inte finns någon information är det mycket svårt att utnyttja den och ledningen baserar sig mera på känsla. När vi har bättre information om olika tjänster kan vi producera socialservice som konstaterats var ändamålsenlig och korrekt inriktad”, tillägger Riikka Väyrynen.