Utvecklingshelheterna inom Kanta-tjänsterna är planerade i syfte att förbättra informationsgången mellan aktörer inom social- och hälsovården och att stödja medborgarna i att ta hand om sitt välbefinnande. Varje delområde består av ett eller flera utvecklingsobjekt, och mer detaljerade tidsscheman för dem beskrivs i publiceringstidtabellen.
Kanta-färdplanen beskriver utvecklingen på lång sikt
Utvecklingen av Kanta-tjänsterna under de kommande åren, dvs. på längre sikt, beskrivs i Kanta-färdplanen. Färdplanen uppdateras till exempel till följd av lagstiftning, teknisk beredskap och servicesystemets utvecklingsbehov.
Bland utvecklingsobjekten identifieras årligen de på nationell nivå viktigaste objekt som ska främjas bland årets fokusområden.
Fokusområden 2026
Bland utvecklingsobjekten identifieras årligen de på nationell nivå viktigaste objekt som ska främjas bland årets fokusområden.
Gemensamma Kanta-tjänster för social- och hälsovården
Det centrala målet för utvecklingen av Kanta-tjänsterna är att förbättra informationsgången och en smidig användning av information inom social- och hälsovården. Ordnandet och genomförandet av service effektiviseras då yrkespersonerna inom både social- och hälsovården har tillgång till aktuella patient- och klientuppgifter. Informationsutbytet stöder utvecklingen och ledningen av tjänsterna samt förbättrar servicesystemets genomslagskraft.
Med hjälp av utvecklingsåtgärderna främjas informationsgången och förenhetligas informationshanteringen inom social- och hälsovården, förbättras kvaliteten på klient- och patientuppgifterna samt förbättras tillgången till uppgifter om funktionsförmågan. Dessutom möjliggörs en säker informationsförmedling också utanför social- och hälsovården. Med åtgärderna stöder man samordningen av tjänsterna och gör det lättare för kunderna att sköta sina ärenden.
Inom Kanta-tjänsterna tar man i bruk en enhetlig, riksomfattande helhet för att strukturerat registrera, lagra och utnyttja uppgifter om kundens funktionsförmåga.
Uppgifterna om funktionsförmågan behandlas med följande datainnehåll:
- Anteckning om funktionsförmågan
- Mätuppgifter för bedömning av funktionsförmågan
- Bedömning av funktionsförmågan
De registrerade uppgifterna lagras i strukturerad form i Kanta-tjänsterna, antingen i socialvårdens klientdatalager eller i hälso- och sjukvårdens patientdatalager beroende på om det är fråga om en klientuppgift inom socialvården eller en patientuppgift.
De uppgifter om funktionsförmågan som lagrats i Kanta-tjänsterna kan utnyttjas av yrkespersoner inom social- och hälsovården.
Målbilden är att uppgifterna om en persons funktionsförmåga också ska kunna visas i MittKanta och via Kanta-dataplattformen utnyttjas i sekundär användning.
Fördelar
Samanvändningen av uppgifter underlättas när uppgifterna om funktionsförmågan kan fås från Kanta-tjänsterna mellan olika system.
Samarbetet sektorerna emellan blir effektivare när informationen är lättillgänglig och i jämförbar form.
Kvaliteten på vården och servicen förbättras när man har tillgång till en uppdaterad helhetsbild av personens funktionsförmåga och förändringar i den.
Överlappande mätning minskar när yrkespersonerna ser tidigare utförda bedömningar och mätningar av funktionsförmågan.
Yrkespersonernas tid frigörs för kundarbete, tack vare strukturerad dokumentation och vidareutnyttjande av information.
Utvärderingen av effektiviteten förbättras när förändringar i funktionsförmågan kan följas upp systematiskt på både individ- och servicenivå.
Den enhetliga datastrukturen gör det möjligt att utnyttja uppgifterna om funktionsförmågan för utvecklingen och uppföljningen av tjänsterna och i forskningen.
Tidsplan
Lagringen och behandlingen av uppgifterna om funktionsförmågan i Kanta-tjänsterna utvecklas stegvis. Funktioner för lagring och sökning av uppgifter om funktionsförmågan i enlighet med datastrukturen tas i bruk i Socialvårdens klientdatalager under 2026. Därefter införs lagring och sökning av uppgifter om funktionsförmågan i Patientdatalagret. Det kommer att informeras separat om tidsplanen för detta.
Tjänstetillhandahållare inom socialvården ska börja lagra uppgifter om funktionsförmågan i Kanta‑tjänsterna senast den 1 september 2026, då skyldigheten enligt kunduppgiftslagen att ansluta sig till Kanta-tjänsterna träder i kraft. Lagringslösningen ska, i enlighet med THL:s föreskrift om klienthandlingar inom socialvården, motsvara de datastrukturer som publicerats i tjänsten Termeta senast den 1 september 2027.
Utvecklingsarbetet görs i nära samarbete med SHM, THL och aktörer inom social- och hälsovården, och innehållen kompletteras stegvis.
Mer om ämnet på webbplatserna:
Kunduppgifterna inom social- och hälsovården kan i fortsättningen utnyttjas mellan dessa sektorer via Kanta-tjänsterna. Då finns uppdaterade uppgifter om den vård och den service som kunden har fått till förfogande för yrkespersonerna inom socialvården och hälso- och sjukvården.
Yrkespersonernas rätt att få information och utlämnandet av uppgifter baserar sig på det tillstånd för utlämnande av uppgifter som kunden gett. I kunduppgiftslagen regleras dessutom situationer där kundens tillstånd för användning av uppgifterna inte behövs. I Kanta-tjänsterna införs en möjlighet för kunderna att ge tillstånd för utlämnande av uppgifter och för att söka uppgifter. Kunden kan själv hantera sina tillstånd i MittKanta eller när hen sköter ärenden inom social- och hälsovårdstjänsterna.
Fördelar
Ett informationsutbyte mellan socialvården och hälso- och sjukvården
- ger en bättre helhetsbild av kundens situation
- gör det enklare att sköta ärenden
- gör serviceprocessen smidigare
- minskar det överlappande arbetet.
Införande och tidsplan
I och med att rätten att få uppgifter mellan socialvården och hälso- och sjukvården genomförs kommer två nya tillstånd för utlämnande av uppgifter att tas i bruk
- tillstånd för utlämnande av klientuppgifter inom socialvården till hälso- och sjukvården och
- tillstånd för utlämnande av patientuppgifter till socialvården.
Tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården måste kunna behandla bägge tillstånden senast den 1 mars 2027. Dessutom ska tjänstetillhandahållarna kunna se de tillstånd för utlämnande som sparats i Kanta-tjänsterna även när kundens uppgifter lämnas ut till andra tjänstetillhandahållare på något annat sätt än via Kanta-tjänsterna.
Det är också värt att utnyttja Kanta-tjänsterna för att söka uppgifter från en annan sektor eftersom informationsgången då fungerar bra mellan alla tjänstetillhandahållare. Tjänsteleverantörerna kan planera införandet av sökfunktioner i enlighet med behoven i den egna serviceverksamheten.
I Kanta-tjänsterna sparas uppgifter från många olika källor. Informationens kvalitet är en egenskap som uppställts för den uppgift som lagras. Generellt kan kvaliteten på informationen definieras utifrån hur väl den lämpar sig för användarens behov. På den information som ska lagras i Kanta-tjänsterna har det ställts olika krav med tanke på den primära och den sekundära användningen.
Målet med utvecklingsåtgärderna är att FPA och THL i samarbete ska utarbeta en färdplan och avtala om åtgärder för att utveckla och förbättra kvaliteten på klient- och patientuppgifterna. Arbetet med att förbättra kvaliteten på uppgifterna är kontinuerligt som en del av utvecklingen av systemen och tillvägagångssätten, såväl i fråga om nyutveckling som i fråga om uppgifter som redan ska lagras.
Användningen av kunduppgifter hanteras genom flera olika åtgärder. Behörighetsstyrningen omfattar till exempel identifiering och autentisering av yrkesutbildade personer, hantering av åtkomsträttigheter, verifiering av sammanhang samt uppföljning av användningen av klientuppgifter med hjälp av användningsloggar.
De läkarutlåtanden och intyg som sparats i Kanta-tjänsterna kan med hjälp av informationsförmedlings- och förfrågningsservicen förmedlas till aktörer utanför hälso- och sjukvården, såsom myndigheter.
Fördelar
Kanta-tjänsterna effektiviserar informationsutbytet mellan hälso- och sjukvården och myndigheterna. Handläggningsprocesserna för olika ansökningar snabbas upp och det går smidigare att sköta ärenden när intyg och utlåtanden förmedlas direkt till de aktörer som behöver dem. Detta förutsätter att myndigheten eller en annan aktör med stöd av lag har rätt att få åtkomst till uppgifterna.
Genomförande
De system som producerar intygen och utlåtandena måste för att möjliggöra förmedlingen uppdatera gränssnittet för att det ska vara möjligt att förmedla uppgifterna och så att förmedlingsbegäran styrs till rätt tjänst. De aktörer som ska ta emot de uppgifter som förmedlas måste i sin tur anmäla sig som användare av tjänsten. Mottagandet och behandlingen av uppgifterna kräver sannolikt också en mer omfattande intern systemutveckling hos mottagarorganisationen.
Informationsförmedlings- och förfrågningsservicen utvidgas så att de bilagor som hör till intyg och utlåtanden i fortsättningen också kan förmedlas med dessa. Tanken är dessutom att man med hjälp av informationsförmedlings- och förfrågningsservicen ska kunna förmedla svar på begäranden om uppgifter.
Fördelar
När bilagor kan förmedlas elektroniskt tillsammans med intyg och utlåtanden sparar hälso- och sjukvårdens aktörer tid och andra resurser och man kan slopa pappersprocesser. Bilagor behöver inte längre hanteras separat och sammankopplas med de intyg och utlåtanden som redan tidigare har skickats in. Att reda ut begäranden om uppgifter och skicka svar är också tidskrävande för hälso- och sjukvårdsaktörerna.
Tidsplan
Under åren 2027–2028.
Informationshantering inom läkemedelsbehandling
Det centrala målet med utvecklingen av informationshanteringen inom läkemedelsbehandling är en övergång från den nuvarande receptcentrerade informationshanteringen till en hantering av helhetsmedicineringen med hjälp av Kanta-medicineringslistan. Kanta-medicineringslistan är grunden för informationshanteringen inom läkemedelsbehandlingen. Medicineringslistan har uppdaterad information om alla läkemedel som patienten använder, doseringar och användningsändamål. Giltiga recept, läkemedelsexpedieringar och medicineringshistoria kan också ses på medicineringslistan.
Medicineringslistan ska införas stegvis och det görs i samarbete med organisationer inom social- och hälsovården, apotek, systemleverantörer samt patientorganisationer. Till grund för reformen ligger THL:s koncept för informationshantering inom läkemedelsbehandling (yhteistyotilat.fi), där innehållen i medicineringslistan som helhet samt reformens olika faser finns beskrivna.
Den första fasen av Kanta-medicineringslistan har kunnat införas sedan maj 2022. Fasen inkluderar strukturerade doseringsuppgifter för recept och andra utvidgningar av det datainnehåll som stöder läkemedelsförskrivningen. Den första fasen skulle vara genomförd före utgången av 2025.
Kanta-medicineringslistan samlar uppgifterna om den medicinering som patienten använder inom öppenvården till en tydlig helhet. I hanteringen av medicineringsuppgifterna övergår man från ett receptfokus till ett medicineringsfokus: i stället för enskilda recept bildar recepten ett kontinuum för läkemedlet där bara det nyaste receptet är giltigt. På medicineringslistan uppdateras också ändringar i dosering, avslutade medicineringar samt uppgifter om medicineringar som ordinerats utan recept.
Fördelar
Kanta-medicineringslistan gör patientens medicinering tydligare och minskar risken för överlappande medicineringar. Förändringen är betydande, eftersom man tidigare har varit tvungen att skapa sig en bild av vilka recept på listan över patientens medicinering som är aktuella och vilka som är gamla.
Kanta-medicineringslistan kommer i framtiden att visa patientens aktuella och enhetliga medicineringsuppgifter på ett sätt som är likadant till sitt innehåll för alla som deltar i patientens läkemedelsbehandling. Också medborgarna själva ser sin egen medicineringslista i Kanta-tjänsterna.
Införande och tidsplan
Kanta-medicineringslistan kan införas den 6 februari 2027, och måste tas i bruk senast den 1 oktober 2027.
I Kanta-medicineringslistans tredje fas införs även uppgifter om de egenvårdspreparat som patienten använder. På medicineringslistan uppdateras även de kontroller av läkemedelsbehandlingen som personalen inom hälso- och sjukvården eller apotekens farmaceuter utför. I det här skedet blir det också möjligt för personal inom socialvården att granska en klients medicineringsuppgifter.
Fördelar
Revideringarna i den tredje fasen gör det lättare att hålla medicineringslistan uppdaterad och gör det möjligt att förmedla kommentarer relaterade till medicineringen mellan olika aktörer.
Genom att administrationen av gränssnittet mellan öppen- och avdelningsvården förnyas säkerställs ett smidigt underhåll av medicineringsuppgifterna.
Införande och tidsplan
Den tredje fasen av Kanta-medicineringslistan ska kunna införas i slutet av 2028.
Preliminära innehåll i den fjärde fasen av Kanta-medicineringslistan är maskinell dosdispensering och en helhet om apotekens uppgifter och rätt att få information samt utveckling av informationshanteringen inom nätapoteksverksamheten.
Tidsplanen och innehållet preciseras senare.
Kanta-tjänsterna inom hälso- och sjukvården
Kanta-tjänsterna inom hälso- och sjukvården utvecklas i samarbete med tjänstetillhandahållarna och systemleverantörerna. Målet är att svara mot omvärldens föränderliga behov och stöda en smidig informationshantering. Till exempel är det redan nu tekniskt möjligt att lagra elektroniska intyg och utlåtanden i Kanta-tjänsterna och nya typer av intyg införs stegvis.
I utvecklingsarbetet främjas också sparandet av bildmaterial från screeningundersökningar i Kanta-tjänsterna, vilket stöder den förebyggande vården och förbättrar tillgången till uppgifter. Hanteringen av bildmaterialen utvecklas med hjälp av webbläsarbaserade gränssnitt som möjliggör en effektiv och standardiserad lagring av bilderna och delning av dem mellan olika system.
Samtidigt byggs det upp en helhet som bättre än tidigare stöder uppföljningen av vården. Avsikten är att erbjuda en heltäckande och aktuell översikt av patientens vårdstig för alla aktörer som deltar i vården.
Flera elektroniska intyg och utlåtanden inom hälso- och sjukvården kan redan nu sparas i Kanta-tjänsterna. Kunduppgiftslagen förutsätter att tjänstetillhandahållarna börjar spara de nya elektroniska intygen och utlåtandena i Kanta-tjänsterna senast den 1 oktober 2026. Dessa är
- intyg och utlåtanden i anslutning till förares hälsotillstånd
- intyg och utlåtanden i anslutning till olycksfall och anmälningar om yrkessjukdom
- läkarutlåtande om hälsotillstånd (T-intyg) och läkarintyg TOD
- FPA:s nya BC-utlåtande
- kopia av dödsattest.
Fördelar
Lagring av intyg och utlåtanden i Kanta-tjänsterna
- möjliggör överföring av uppgifter mellan olika system
- snabbar upp behandlingen av uppgifter och beslutsfattandet
- sänker kostnaderna
- minskar behovet av att hantera handlingar i pappersform.
När intyg och utlåtanden lagras i Kanta-tjänsterna, kan patienten själv kontrollera dem i MittKanta.
Det är möjligt att förmedla intyg och utlåtanden elektroniskt till mottagare utanför hälso- och sjukvården med hjälp av Kanta-tjänsternas informationsförmedlings- och förfrågningsservice.
Införande och tidsplan
Införandet av nya intyg och utlåtanden kräver ändringar i de system som behandlar elektroniska intyg och utlåtanden, samtestning för respektive utlåtandes del och ibruktagande hos tjänstetillhandahållarna.
På webbplatsen kanta.fi finns information om specifikationerna för intyg och utlåtanden och om alla de intyg som ska sparas i Kanta-tjänsterna.
Utvecklingsschemat för intygen och utlåtandena samt tidsfristerna för införandet hos aktörerna inom hälso- och sjukvården kan ses i publiceringstidtabellen för Kanta-tjänsterna.
Bildmaterial från screeningundersökningar lagras i Kanta-tjänsterna i Datalagret för bildmaterial och dokumenten som hänför sig till bilderna i Patientdatalagret. Detta lagrande stöder den förebyggande vården och förbättrar tillgången till information.
Fördelar
Yrkespersonerna kan söka bildmaterial till screeningundersökningar, bland annat som jämförelsebilder, liksom andra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Medborgarna kan granska resultaten från sina screeningbilder i MittKanta.
När alla uppgifter om screeningarna finns lagrade på samma ställe så rör de sig tryggt, även i köptjänstsituationer. I köptjänstsituationer måste tjänstetillhandahållaren även ha tillgång till Kanta-tjänsternas fullmakt för köpta tjänster.
Införande och tidsplan
Kunduppgiftslagens tidsgräns för när bildmaterial och relaterade handlingar som anknyter till screeningundersökningar ska börja sparas är den 1 oktober 2029.
För Datalagret för bildmaterial utvecklas för närvarande webbläsarbaserade gränssnitt vid sidan av de nuvarande DICOM/IHE XDS-I-baserade gränssnitten. Webbläsarbaserade gränssnitt ger ett nytt sätt att hantera och överföra bilddiagnostiska uppgifter. Med hjälp av de nya gränssnitten kan bilddiagnostiska undersökningar sparas i Kanta-tjänsterna med en lättare, webbaserad teknik.
Fördelar
Modellen för genomförandet gör det möjligt att lättare utnyttja bilddiagnostiskt material till exempel i samband med klient- och patientdatasystemen. Nya gränssnitt
- gör det smidigare att visa undersökningsresultaten för hälso- och sjukvårdspersonalen
- möjliggör även lättare datakommunikationslösningar
- gör det lättare för mindre tjänsteproducenter att ansluta sig till Datalagret för bildmaterial.
Systemleverantörer kan dessutom göra sina informationssystem mer mångsidiga och användarvänliga än tidigare utan att pruta på informationssäkerheten.
Införande och tidsplan
De webbläsarbaserade gränssnitten utvecklas stegvis. Först utvecklas lagringsgränssnittet för bildmaterial STOW-RS.
Utvecklingen av stödet för kontinuiteten i vården är ett viktigt steg mot en mer effektiv, enhetlig och kundnära social- och hälsovård. Utvecklingsarbetet stärker i synnerhet resurshanteringen, ökar tjänsternas genomslagskraft och förbättrar den kunskapsbaserade ledningen.
I helheten ingår bland annat
- införande av tidsbokningsuppgifter
- utveckling av bedömningen av vårdbehovet
- revidering av servicehändelser
- förenhetligande av vårdhelheterna
- vidareutveckling av hälso- och vårdplanen.
Fördelar
I och med digitaliseringen kommer tidsbokningen och bedömningen av vårdbehovet göra resursanvändningen och tillgången till vård effektivare. Att servicehändelserna och vårdhelheterna förenhetligas förbättrar informationsgången och kontinuiteten i vården. Det här minskar det överlappande arbetet och förbättrar kundupplevelsen. Strukturell dokumentation av hälso- och vårdplanen stöder en verkningsfull vård och möjliggör en systematisk uppföljning av den.
Kompatibla datastrukturer och en nationell datahantering utgör grunden för en kostnadseffektiv, kundnära och kunskapsledd serviceproduktion. Det här skapar också förutsättningar för nya affärsmodeller samt för att fördjupa samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn.
Införande och tidsplan
Tidsbokningen och bedömningen av vårdbehovet är redan delvis i införandeskedet, medan de övriga delområdena framskrider stegvis under de kommande åren.
Diagnosklassifikationen ICD11, som upprätthålls av WHO, godkändes 2019 och togs i bruk för statistikföringen av dödsorsaker 2022. Diagnosklassifikationen ICD-11 ersätter sjukdomsklassifikationen ICD-10, som har varit i bruk i Finland sedan 1996.
Fördelar
Målet är att göra vården mer verkningsfull och förbättra kvaliteten på den, stärka den kunskapsbaserade ledningen, förenhetliga servicesystemet samt stödja den internationella jämförbarheten och forskningen. ICD-11-klassifikationen skiljer sig till sin struktur från och är mer omfattande än den tidigare ICD-10. Den är mer exakt och motsvarar bättre den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom området när det gäller användbarhet.
Tidsplan
Diagnosklassifikationen ICD-11 tas i bruk i Finland under de närmaste åren.
I datastrukturerna för mun- och tandvården har två centrala datainnehåll saknats. Förhandsuppgifter för munhälsovård och egenvård STH06 samt ortodontisk behandling STH07. Beskrivningar av datainnehållen har publicerats i kodtjänstservern och datainnehållen i fråga har uppdaterats så att de uppfyller de funktionsmässiga krav som gäller för mun- och tandvården. Härnäst i tur är att lagra dessa datainnehåll i Patientdatalaget och att göra det möjligt att utnyttja uppgifterna i fråga via Kanta-tjänsterna.
Målet är att de uppgifter som gäller mun- och tandvården ska utgöra en enhetlig helhet som dokumenteras i strukturerad form och som förbättrar kvaliteten på informationen och gör den mer aktuell och användbar.
Fördelar
Kvaliteten på och användbarheten hos mun- och tandvårdsuppgifterna förbättras, vilket stärker förutsättningarna för kunskapsbaserad ledning, utvecklingen av kvalitetsregistren och samordningen av servicesystemet.
Samtidigt förbättras kvaliteten på vården och patientsäkerheten när uppdaterade och täckande uppgifter finns att få via Kanta-tjänsterna där patienten vårdas.
Tidsplan
Tidsplanen preciseras senare.
I Kanta-tjänsterna genomförs stöd för lagringen av följande nya bildmaterial: bilder av synligt ljus, biosignaler och resultatkurvor, video- och ljudupptagningar samt patologiska bildmaterial. Bildmaterial i Kanta-tjänsterna kan smidigt användas av de aktörer som behöver dem.
Fördelar
När bildmaterialen inte behöver lagras centralt eller sändas via olika rutter så kan de utnyttjas av olika aktörer inom hälso- och sjukvården på det nationella planet. Dessutom minskar antalet onödiga undersökningar.
Tidsplan
Kunduppgiftslagen förpliktar till att lagra olika typer av bildmaterial i Kanta-tjänsterna senast den 1 oktober 2029.
Kanta-tjänsterna inom socialvården
Kanta-tjänsterna inom socialvården utvecklas i samarbete med tjänstetillhandahållare och systemleverantörer. I utvecklandet fokuserar man på de funktioner som fastställts i kunduppgiftslagen, och som socialvården måste ha i bruk senast den 1 september 2026 när skyldigheten att ansluta sig till Kanta-tjänsterna börjar gälla. Största delen av funktionerna, såsom den helhet som gäller utlämnande av uppgifter, är redan i införandefasen. Som bäst utvecklas behandlingen av uppgifter om funktionsförmåga som är gemensamma för social- och hälsovården och som först införs i Kanta-tjänsterna inom socialvården.
För att socialvården och systemleverantörerna ska kunna fokusera på att införa de funktioner som hör ihop med skyldigheten att ansluta sig till Kanta-tjänsterna ändras de publicerade kraven och specifikationerna endast i undantagsfall. Sådana kan vara till exempel lagstiftningsändringar eller korrigering av fel som utgör ett hinder för införandet.
Efter funktionerna enligt anslutningsskyldigheten ska socialvården enligt tidsplanen ta i bruk funktionerna i anslutning till rätten att få uppgifter mellan socialvården och hälso- och sjukvården samt Kanta-medicineringslistan.
Den hantering av uppgifter om tidsbokning som ska utvecklas inom Kanta-tjänsterna förbättrar informationsutbytet mellan socialvården och hälso- och sjukvården och stöder medborgarna när det gäller att följa upp de egna tidsbokningarna.
När uppgifterna om tidsbokning är enhetliga och lättillgängliga kan tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården utnyttja dem mer effektivt när de producerar tjänsterna.
Fördelar för enskilda personer
Enhetliga tidsbokningsuppgifter förbättrar kundens upplevelser av att sköta ärenden. Kunden ser alla sina tidsbokningar som gäller socialservice samlade i MittKanta. Dessutom kan kunden direkt flytta sig från MittKanta till tjänstetillhandahållarnas system, till exempel för att ändra sina egna bokningar. Det här underlättar kundens vardag och minskar behovet av kontakter. Dessutom kan det leda till att kunden bättre förbinder sig vid tjänsterna.
Fördelar för yrkespersoner och tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården
En yrkesperson kan i Kanta-tjänsterna söka uppgifter om tidsbokningar hos andra organisationer som gjorts för en kund. När en yrkesperson i Kanta-tjänsterna ser en övergripande bild av kundens tidsbokningar minskar det överlappande arbetet och det blir smidigare att organisera tjänsterna. Ett annat mål med reformen är att en mindre mängd bokade tider blir oanvända.
Tjänstetillhandahållarna kan utnyttja uppgifterna om tidsbokningarna i sin resurshantering och inriktning av tjänsterna. Samtidigt kan man identifiera överbelastade tjänster och inrikta resurser mer effektivt. Hanteringen av tidsbokningsuppgifterna är en central del av en kundorienterad och verkningsfull serviceproduktion. Det här stöder även den kunskapsbaserade ledningen och utvecklingen av tjänsterna.
Införande och tidsplan
Ingen lagstadgad tidsgräns har fastställts för lagringen av socialvårdens tidsbokningsdokument. Någon tidsplan för Kanta-implementeringen har ännu inte fastställts. Tidsplanen för införandet kommer att avtalas i samarbete med de olika aktörerna.
Stöd för medborgarnas skötsel av ärenden och egenvård
Uppgifterna i Kanta-tjänsterna utnyttjas i stor skala och effektivt i de digitala tjänsterna för medborgarna. Via MittKanta kan medborgarna kontrollera sina egna uppgifter på ett och samma ställe – såväl i fråga om den offentliga som den privata social- och hälsovården. Att medborgarna har tillgång till sina egna uppgifter ökar välbefinnandet och är till hjälp i vardagen, särskilt när det gäller att förebygga sjukdomar och följa upp hälsan.
Kanta-tjänsterna utvecklar det riksomfattande MittKanta samt erbjuder ett gränssnitt med hjälp av vilket man också kan söka de patientuppgifter som har lagrats i Kanta-tjänsterna via andra e-tjänster eller applikationer.
Med MittKanta-applikationen svarar man mot kundernas behov och stöder medborgarnas deltagande i den egna vården och främjandet av välbefinnandet. Applikationen erbjuder en datasäker kanal för att använda MittKanta på en mobil enhet, vilket i sin tur förhindrar personuppgiftsincidenter och stärker förtroendet för e-tjänster.
MittKanta-applikationen underlättar skötseln av ärenden i vardagen och av egna hälsoärenden. Det är lätt att logga in i applikationen och den gör det lättare för klienten att få tillgång till sina egna uppgifter oavsett tid och plats. Notifikationer om nya registreringar (t.ex. ett förnyat recept) hjälper människorna att notera ny information i tjänsten och minskar kontakterna till social- och hälsovårdsorganisationerna.
Som en nationell lösning för elektroniska tjänster är MittKanta-applikationen kostnadseffektiv och säkerställer likvärdiga digitala tjänster i hela Finland. Dessutom kan man utveckla sådana funktioner för MittKanta-applikationen som man inte vill eller det inte lönar sig att bygga upp lokalt. Applikationen stöder också försörjningsberedskapen och den kan utnyttjas i nationella krissituationer (t.ex. epidemier, situationer i stil med behovet av coronaintyg).
Hälsoappar och digitala tjänster kan hämta patientuppgifter från Kanta-tjänsterna med hjälp av ett gränssnitt, så att kunderna kan använda uppgifterna. Patientuppgifter kan i apparna utnyttjas på olika sätt som stöd för patientens vård. Apparna kan till exempel stödja uppföljningen och förebyggandet av användarens sjukdomar genom att använda sig av de patientuppgifter om användaren som hämtats från Kanta-tjänsterna.
Härnäst kommer en ny funktion i hälsoappars gränssnitt till patientuppgifter, vilken gör det möjligt att använda gränssnittet även för att sköta ärenden för en minderårig eller myndig persons räkning. Till exempel kan vårdnadshavaren via gränssnittet få uppgifter som gäller ett minderårigt barn som man har vårdnaden om och sedan via applikationen sköta ärenden för barnets räkning.
Stöd för den sekundära användningen av kund- och klientuppgifter
Uppgifter som lagrats i Kanta-tjänsterna kan också utnyttjas i sekundär användning. Med sekundär användning avses att uppgifter används för något annat ändamål än vad de ursprungligen lagrades för, till exempel för forskning, kunskapsbaserad ledning, myndighetsverksamhet eller för att utveckla servicen.
FPA kan förädla information som lagrats i Kanta-tjänsterna till en mer lättutnyttjad form och leverera uppgifterna till de aktörer som har en (lagstadgad) rätt att få dem. Dessutom utvecklar FPA olika informationsprodukter utifrån informationsunderlaget, såsom rapporter, statistik och indikatorer.
Europeiska hälso- och sjukvårdstjänster
Yrkespersoner inom hälso- och sjukvården och på apoteken kan på sitt eget språk läsa patientuppgifter och recept för personer som reser i Europa, vilket underlättar vården av patienterna. För närvarande används två europeiska hälso- och sjukvårdstjänster, gränsöverskridande recept och patientöversikter.
Förordningen om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) ger ytterligare förbättrad rörlighet för elektroniska patientuppgifter. Därigenom kan man i framtiden förmedla även andra hälsouppgifter mellan EU-länderna, till exempel laboratorieresultat.
De europeiska hälso- och sjukvårdstjänsterna införs stegvis mellan de olika länderna.
Gränsöverskridande recept är en tjänst med hjälp av vilken patientens recept syns vid apotek i ett annat land som är med i tjänsten.
Fördelar
Tack vare tjänsten kan patienten köpa sina receptbelagda läkemedel på ett apotek i ett annat land och behöver inte se till att ha med sig receptbelagda läkemedel för hela den planerade restiden. Tjänsten förbättrar
- patientsäkerheten
- kontinuiteten i vården
- rörligheten mellan länderna.
Införande och tidsplan
Under de närmaste åren fokuserar vi på att utvidga tjänsten till att omfatta nya länder samt på att förbättra datainnehållet till exempel genom införandet av Kanta-medicineringslistan.
I patientöversikten ser yrkespersoner inom hälso- och sjukvården samlat de uppgifter som har registrerats om patienten i ett annat EU-land. En yrkesperson kan begära att få se ett sammandrag till stöd för planeringen av patientmötet och vården.
Fördelar
Tjänsten förbättrar kontinuiteten i vården av patienten och patientsäkerheten.
Införande och tidsplan
Patientöversikten måste införas inom hälso- och sjukvården i Finland under de närmaste åren. Det lönar sig emellertid att införa den så fort som möjligt, eftersom den underlättar vården av patienter som flyttat från andra länder i Europa och som besöker Finland.
Under de närmaste åren fokuserar vi på att utvidga tjänsten till nya länder och på att förbättra datainnehållet till exempel i fråga om vaccinationer och en förbättrad medicineringsöversikt.