Munhälsovårdens vårdkedja framgår i Kanta
Enligt försvarsmaktens övertandläkare Pertti Patinen är informationen i Kanta till nytta både för beväringarna och vårdpersonalen.
Två gånger om året blir sammanlagt 25 000 rekryter inkallade till tjänstgöring i försvarsmakten. Nuvarande resurser räcker inte till för att kontrollera munhälsan hos alla rekryter. Försvarsmakten har nio tandläkartjänster och lika många tandskötartjänster. Behandlingar är även utlagda på entreprenad.
– I regel kontrollerar vi inte rekryternas munhälsa i början av tjänstgöringen, men via Patientdataarkivet är det möjligt att se tidigare registrerade uppgifter, berättar övertandläkare sanitetskommendör Pertti Patinen.
Försvarsmakten anslöt sig till Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv redan år 2017. Enligt Patinen var införingsprocessen problemfri.
Hälften har behov av tandvård
Patinen konstaterar att cirka hälften av rekryterna behöver tandvård när tjänstgöringen inleds. Informationen grundar sig på undersökningar: ett par examensarbeten har gjorts om ämnet i samarbete med Uleåborgs universitet.
– Därtill har vi undersökt behovet av vård med hjälp av enkäter. I regel är rekryterna och beväringarna ärliga om saken och reserverar en tid på mottagningen.
Undantaget är militärplanspiloterna, som ska ha hela tänder och som går på kontroll en gång om året. Även tänderna hos fredsbevarare i internationella uppdrag vårdas innan de åker ut på uppdrag.
Tandskador ska följas upp
Enligt Patinen säkrar ungdomarna som kommer till militärtjänstgöring den nationella tryggheten och självständigheten, så de ska tas omhand på alla sätt och vis. Till exempel inträffar tandskador varje tjänstgöringsdag, och de är alltid permanenta skador.
– Som tur är majoriteten av skadorna lindriga. Det vanligaste fallet är halkolyckor på vintern, när stormgeväret som bärs framtill slår en spricka i tänderna. Sådana skador är krigsskador, som Statskontoret ersätter under resten av patientens liv. Enligt rekommendationerna borde skadade tänder följas upp under flera års tid.
Tjänstgöringstiden är emellertid kort, enligt Patinen är den som kortast 90 dagar bortsett från permissioner och parader. Åtminstone en del av de mer omfattande behandlingarna måste oundvikligen göras efter tjänstgöringen.
– I samband med tandskador kan den juridiska betydelsen vara stor, eftersom eventuella broar och implantat kostar tusentals euro. Därför måste man veta i vilket skick tänderna var innan skadan inträffade. En fraktur i en frisk tand är en annan sak än om tanden var i dåligt skick redan från början. Kantaarkivet är ett viktigt verktyg för att säkra patientens rättsskydd.
Kantaarkivet är ett viktigt verktyg för att säkra patientens rättsskydd.
Uppgifter om skador som registrerats i Patientdataarkivet överförs till patientens följande tandläkare. Till exempel kan en trasig tand kräva rotfyllning eller annan omfattande vård, som måste fortsätta efter tjänstgöringen.
Arkivering leder till bättre samspel
Enligt Patinen är vårdkedjorna inom munhälsovården inte lika etablerade som inom den övriga hälsovården.
– Samspelet mellan olika vårdande aktörer borde vara mer etablerat. Patientdataarkivet leder till bättre samspel. Speciellt vid traumauppföljning är arkivet ett bra hjälpmedel.
Patinen konstaterar att det även är i patientens eget intresse att vara medveten om munnens hälsotillstånd, vårdbehov och vårdplan. Därför ska uppgifterna registreras tydligt och begripligt.
– Uppgifterna som registrerats på Mina Kanta-sidor innehåller facktermer som patienten inte nödvändigtvis förstår. Däremot är det viktigt att en yrkesperson kan se uppföljningsplanen som en annan yrkesperson har registrerat för att kunna gå vidare i planen.
Patinens ståndpunkt gällande Patientdataarkivet är tydlig:
– Det betjänar både beväringarnas intressen och underlättar tandläkarens och den övriga munhälsovårdspersonalens arbete.