Kanta-dataplattformen är en källa för social- och hälsovårdsdata att ösa ur
Via Kanta-dataplattformen fås data registrerade av social- och hälsovården att användas för forskning och kunskapsledning.
Med hjälp av Kanta-tjänsterna rör sig patient- och kunduppgifter smidigt mellan social- och hälsovården, apoteken och medborgarna. Uppgifterna sparas i Kantas nationella system från olika delar av Finland, och de förädlas för sekundär användning med hjälp av Kanta-dataplattformen.
För sekundär användning av social- och hälsovårdsdata dvs. för till exempel forskning och kunskapsledning konstrueras och utvecklas Kanta-dataplattformen. Dataplattformen innehåller för närvarande recept- och patientdata. Även uppgifter från socialvården förs in i dataplattformen, när kunduppgiftslagen som reglerar detta träder i kraft.
‒ Via Kanta-dataplattformen fås information för forskning och kunskapsledning. Informationen levereras för olika ändamål och användningsändamålet avgör hurudan information vi ger vidare. Lagstiftningen definierar vilken Kanta-information som är tillförlitlig, berättar huvudproduktägaren Anne Kaiterniemi.
Behandlingen av hälsouppgifter är noga reglerad. Pseudonymiserade personuppgifter har behandlats så att de inte kan förknippas med en viss person.
‒ Fpa har mycket snäva datasäkerhets- och datasekretesskrav för behandling av social- och hälsovårdsdata. Dessutom lämnar all behandling loggspår. Förutom pseudonymiserade personuppgifter utnyttjas data summerade till statistiknivå, när man till exempel vill veta hur många diabetesdiagnoser som förekommer inom ett visst område, anger Kaiterniemi som bakgrundsfakta.
Data förädlas
Kanta-dataplattformen svarar på de användningsändamål som finns definierade i sekundärlagen dvs. i lagen om sekundär användning av social- och hälsovårdsdata samt i vissa speciallagar.
‒ Enligt sekundärlagen kan informationen utnyttjas för statistikföring, forskning, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning, kunskapsledning, myndighetsstyrning och -övervakning samt för myndigheters planerings- och utredningsuppgifter, räknar Kaiterniemi upp.
När professionella inom social- och hälsovården och på apoteken registrerar patient- och kunduppgifter, sparas de via olika kund- och patientdatasystem i Kanta. Därefter överförs uppgifterna till Kanta-dataplattformen.
Begäran om material från Findata
Ifall en forskare tar kontakt med Fpa för att få patientdata för sin forskning, styrs hen vidare till Findata. Datatillståndsmyndigheten som grundades ifjol kombinerar data från olika källor innan de överlämnas.
‒ Tidigare var forskaren tvungen att begära data till exempel från flera sjukvårdsdistrikt skilt för sig. Ifall hen ville forska i fem landskap till exempel om förekomsten av reumasjukdomar, blev hen tvungen att närma sig varje sjukvårdsdistrikt och själva sammanställa data. Det var besvärligt.
Tidigare var forskaren tvungen att begära data till exempel från flera sjukvårdsdistrikt skilt för sig. Nu fås sammanställda data från Findata.
Findata begär material för Fpas räkning. Den kan kombinera andra data med Kanta-data till exempel från Statistikcentralen, THL:s eller Valviras register. Fpa har en egen datamaterialtjänst, varifrån data levereras till Findata.
Även Institutet för hälsa och välfärd har en omfattande rätt till information.
‒ Data kan dessutom i begränsad utsträckning användas för Fpas forskningsverksamhet. Fpa följer med hur många elektroniska recept som skrivits ut eller registrerats i Mina Kanta-sidor.
Det centrala är kvaliteten på innehållen
Kanta-dataplattformen har utvecklats stegvis: utvecklandet av recept inleddes 2015, av patientuppgifter 2018 och av socialvårdsdata 2020.
‒ Alla receptuppgifter finns redan i Kanta-dataplattformen. Även nästan alla patientuppgifter finns redan i dataplattformen och en del har vidareförädlats.
För närvarande pågår validering av uppgifterna så att man kan försäkra sig om kvaliteten på innehållen som levereras och deras omfattning. Som första datainnehåll har vi diagnoser, som följande vaccinationer och laboratoriedata. Efter valideringen för Fpa in uppgifterna i en materialkatalog som upprätthålls av THL.
‒ Katalogen är som en produktkatalog: där ser forskaren till exempel vilken information som är tillgänglig, definierar Kaiterniemi.
Coronapandemin har medfört att utvecklandet av den sekundära användningen av patientuppgifter tagit längre tid än beräknat. Målet är att en stor del av uppgifterna ska kunna valideras före utgången av detta år.
Mot en nationell dataplattform
Utvecklandet av den sekundära användningen av patientdata och socialvårdsdata sker som en del av Valtava-projektet. I utvecklingsprojektet reformeras den nationella social- och hälsovårdsdataproduktionen till att betjäna myndigheters och kommande välfärdsområdens kunskapsledning. Projektet är en del av Toivo-programmet.
‒ I projektet utvecklas patientdata och socialvårdsdata. Syftet är att åstadkomma en registerverksamhet baserad på Kanta-data, till exempel ett register för socialvården.
Målet är att konstruera en nationell dataplattform, som även Kanta-dataplattformen kommer att vara en del av i framtiden.