En riksomfattande medicineringslista tas i bruk om några år

Nu börjar målet för den efterlängtade riksomfattande medicineringslistan som planerats länge och som tas i bruk i etapper äntligen att skymta. Avsikten är att medicineringslistan ska vara i bruk i slutet av år 2024. 

‒ Det är fråga om en enorm förändring och det finns mycket att förändra, därför tar arbetet lång tid. I dag är Receptcentrets största problem att det saknar en strukturerad dosering såsom i patientdatasystemet. Struktureringen försvinner när information överförs från systemet till Receptcentret, berättar Harri Nurmi, affärsverksamhetsspecialist på FPA. 

En strukturerad dosering är det första steget mot en gemensam medicineringslista. Detta innebär att information införs i Receptcentret enligt gemensamt överenskomna strukturer med ett eget fält för varje doseringsuppgift. Det är även lättare att uppdatera uppgifterna. 

‒ Som det är nu måste doseringen som ofta kommer från patientdatasystemet i form av en förkortning skrivas ut. Den riksomfattande medicineringslistan kommer att vara ett hjälpmedel till exempel i ordineringen av antibiotikakurer för barn. Doseringskontrollerna kunde bli enklare genom att man till exempel inte skulle behöva räkna ut doseringen av antibiotikamixturen enligt patientens vikt utan det skulle gå att kontrollera doseringen automatiskt. 

En strukturerad dosering är viktig med tanke på medicineringssäkerheten eftersom den innebär att det går att se patientens aktuella medicinering och medicineringshistoria. 

De funktionella specifikationerna startar 

Nurmi påminner om att Receptcentret som har använts mycket har varit i bruk i över tio år. 

‒ Vi har fått goda erfarenheter, men nu är det dags att förnya sig. I den digitala världen går utvecklingen framåt hela tiden. Syftet är att få till stånd en tjänst som fungerar bättre än tidigare. 

Kanta-tjänsterna ansvarar för medicineringslistans funktionella specifikationer, dvs. för hur listan byggs upp och hur den fungerar. Specifikationerna utarbetas i samarbete med THL. 

Enligt Nurmi pågår för närvarande den första fasen i den gemensamma testningen av patient- och apotekssystemen. Även den andra fasens funktionella specifikationer har inletts. Planeringen tar tid och dessutom måste funktionerna testas väl för att allt ska vara i skick i slutet av år 2024. 

‒ Vi måste se till systemets prestanda, så att funktionerna inte blir långsamma och för att de som använder systemet ska ha nytta av en medicineringslista som fungerar smidigt. Det förbättrar även kontrollen över medborgarnas läkemedelsanvändning. 

Vi måste se till systemets prestanda för att de som använder systemet ska ha nytta av en medicineringslista som fungerar smidigt. Det förbättrar även kontrollen över medborgarnas läkemedelsanvändning. 

Det har tagit tid att göra en behovskartläggning och ta reda på vilket slags system som fungerar och ger bäst service. Social- och hälsovårdsministeriets önskan har varit att man ska ta hänsyn till kunden på ett bättre sätt. 

‒ Specifikationerna måste vara förståeliga och motsvara användarens behov, beskriver Nurmi. 

Apotekets och läkarens arbete underlättas 

Apotekens uppgift är att trygga patientens läkemedelsbehandling. Ofta sker kontakten till hälso- och sjukvården uttryckligen på apoteket. Därför är det viktigt att apoteken enkelt kan se kundens totala medicinering. 

I den första fasen utvidgas informationsinnehållet i Läkemedelsdatabasen, vilket underlättar både apotekens och läkarnas arbete. Nytt är bland annat uppgifter om tillgång, uppgifter om biosimilarer och strukturerade särskilda utredningar. Till exempel är det lättare för läkare att ordinera förmånligare biosimilarer i stället för biologiska läkemedel. 

I den andra fasen införs den egentliga medicineringslistan och då blir processen kring läkemedelsordinationer smidigare. Samtidigt minskar eventuella oklarheter gällande recept mellan läkaren och apoteket. 

Kunderna deltar i workshoparna 

När FPA tog över ansvaret för den riksomfattande medicineringslistan i början av år 2020 var syftet med förändringen att även kunderna skulle få göra sin röst hörd. 

‒ Den första workshopen ordnades på våren för ett år sedan och förra året gjordes en kartläggning av behoven hos olika grupper, även användare av läkemedel. I expertworkshoparna som har ordnats var tredje månad har social- och hälsovårdsorganisationer, apotek och systemleverantörer medverkat. 

Enligt Nurmi har workshoparna gett värdefull information. I de små grupperna har deltagarna vågat uttrycka sina åsikter. 

‒ I en liten grupp finns det ingen tröskel för deltagarna att säga något. Samtalet flyter på och av kommentarerna har vi enbart goda erfarenheter. Vi har fått bekräftelse på att vi är på väg i rätt riktning. 

Nurmi är tacksam för att upptagna experter har tagit sig tid för att förbereda sig inför workshoparna och utarbeta olika material. 

‒ Jag är mycket nöjd med att experterna har deltagit aktivt i diskussionen och i utvecklingsarbetet. Det här har visat sig vara rätt sätt att få saker och ting att gå framåt.